gretaochfrida

Älskling, minns du den texten? Den tiden? Du och jag var tighta som fan, en dag utan varandra och ingenting var rätt.
Jag saknar det mer än ord kan förklara, jag saknar DIG.
Hoppas du läser det här, för jag vill verkligen att du ska veta, att du fortfarande är min bästavän, och att du alltid kommer vara det.
För ingen har lika roligt som vi har, ingen hittar på lika mycket trams, och ingen skrattar lika mycket.
Ett gott skratt förlänger livet - vi kommer leva föralltid.
Jag lovar dig, på heder och samvete, att jag alltid kommer stå vid din sida.
I med och motgångar, i lycka och i sorg. För i slutändan så kan jag inte leva utan dig, och det vill jag inte heller.
Vi säger alltid att vi måste se till att lappa ihop dig och mig igen, men det blir aldrig av?
Och ärligt talat, så är jag rädd att det snart är försent. Den tanken skrämmer mig mer än allt.
Tänk om ingenting blir som förut? Om vi aldrig kommer vara lika tighta som vi var förut. Vi var som en person.
Nu är vi två, vi lever i olika världar, men under samma himmel och över samma helvete.
Hur kan det egentligen bli såhär? Att folk glider isär från varandra. Tappar man taget om varandras händer, som man lovat att aldrig släppa?
Det jag vill säga är att jag älskar dig, & jag saknar dig. Och jag förstår inte hur det kunde bli såhär.
Men du är fortfarande min bästavän och det kommer du ALLTID att vara. No matter what.
Våran vänskap är värd guld, den betyder allt för mig. Du är den jag vänder mig till när jag mår dåligt.
Nu och föralltid - Greta & Frida.

/fridaa